Att ha firat 1 år som gifta!

Och igår hade vi vår första bröllopsdag! Tänk alltså – ett helt år har redan gått! 

När man blickar tillbaka på det här året så har det varit rätt fantastisk och väldigt innehållsrikt även om det även tyvärr har förekommit sorg (tänker främst på min vän A som gick bort i november förra året). 

Vi firade vår bröllopsdag genom att äta middag på det relativt nyöppnade ”Portal”. Vi drog ned lite på presenteriet men försökte ändå att hitta något litet enligt ”bomullstemat” (1 år som gifta = bomullsbröllop), vi tänkte istället slå på lite större och unna oss en vistelse på Yasuragi senare i höst. 

Jag är så glad och tacksam över att ha dig A vid min sida och jag är så himla spänd och förväntansfull på livet tillsammans med dig! 

Att bli fru H

Idag hände det! Idag blev jag plötsligt fru H! Helt överraskande (nja inte helt kanske, visste ju att det skulle ske) så fick jag min makes efternamn! Märkte detta när jag skulle logga in i mobilhembanken..där stod det ”Sandra C. H.”. Så innan Skatteverket hinner meddela mig om att jag fått ”ny” identitet så har alltså banken snappat upp det. Dagens teknik alltså! 

Men det känns SÅ kul!!! Jag är så glad över att få dela efternamnet men framförallt livet med min allra bästa vän som också är min största kärlek. 

Att vara gift

Boom. Nu har vi varit gifta i cirka 2,5 vecka och det känns så himla, himla fantastiskt!

Bröllopet var fantastiskt på alla sätt och vis, det är så svårt att beskriva. På ett sätt så skulle man ju vilja göra om allting igen (med A då såklart!!!) – men då blir det inte heller samma grej. Har försökt att göra en kort summering  av dagen med text och bilder.

Varken jag eller A sov väl speciellt bra natten innan vigseln, det var dock inget problem att gå upp ;-). Vid 09.30 kom Katrin som skulle sminka mig hit. Däromkring kom min lillasyster, pappa, vår toastmaster+sambo, toastmasterns pappa, A:s bestmen. Fullt hus m a o!  Strax därefter packade A med sig alla grejer och åkte iväg till Winterviken. Sedan kom fotografen, två tärnor till, F, lillaP och även kompisar till A som skulle låna vår lägenhet. Min mamma kom hit och lämnade hårblommor för att sedan åka vidare med blommor och ballonger. Blomsterarrangemangen var förövrigt något av det vackraste jag har sett, var så himla nöjd med färgerna, blomsorterna och liksom känslan som blommorna förmedlade (Tack, Blomsterlandet Täby och tack för att ni har världens trevligaste florist)! Men åter till förberedelserna… Tärnorna gjorde sig i ordning och jag fick håret och sminket fixat, lite skumpa drack vi visst också ;-). Blev jättenöjd och frisyren höll oväntat bra hela dagen och kvällen! Jag som har jordens rakaste hår hade liksom en frisyr!

DSC_0766IMG_0002
Hår & smink: Katrin Unge, www.katrinunge.com

Sista tärnan kom och hämtade några av oss och vi åkte sedan iväg. Väl framme var det dags att överlämna M till en bestman och sedan var det påklädning som väntade. Då hade en hel drös med vänner, familj och släkt hjälpt till att dekorera lokalen eftersom vi inte kunde eller fick göra det kvällen innan. Efter det möttes jag och A för ”första gången”. Det var ett starkt ögonblick och ögonen fylldes med tårar.

SoA_20150926-267
Foto: Fotografixa Stockholm, http://www.fotografixa.com/

Vi fotades med brudföljet och tog oss sedan in i lokalen för att fixa lite med det sista och vänta in vigseln. Vi mötte många av våra gäster redan innan vigseln och det var verkligen helt överväldigande.

Det var dags för vigseln och jag kände mig faktiskt ganska lugn. Jag och A gick tillsammans mot bryggan där alla gäster och vigselförrättaren stod. A var lite nervös så jag försökte pladdra på om lite andra saker. Men så hörde vi F spela och L sjunga John Mayer – Waiting on the day och då steg pulsen – markant! När jag sedan såg alla gäster, ja, då fylldes ögonen med tårar igen och jag försökte att inte störtböla. Tror jag lyckades avstyra det värsta hyfsat bra (tack till bra smink också!) så inga ”olyckor” skedde. Vigseln gick ganska snabbt, solen sken, M överlämnade ringarna med bravur, vi sa JA och sedan var det dags för den sista låten Alicia Keys – No one. Just Alicia Keys har jag och A lyssnat massor på.. tror även att vi lyssnade på henne första eller andra gången jag var hemma hos A.

Sedan kastades det ”sockerhjärtan” (M var i himmelriket och tuggade gladeligen i sig både en och två) på oss och efter det blev det mer fotografering med gäster, familj, släkt och även någon parbild till eller två! När vi var på väg från vigselplatsen lägger värsta partybåten till vid bryggan så snacka om flyt att det kom då och inte en halvtimme tidigare ;-). Sedan var det dags för brudskål – utomhus! Alltså, vädret… det var helt makalöst! Sådan himla tur med tanke på att det samma vecka hade varit riktigt bläväder med regn och rusk. Paraplyerna som vi köpte till bröllopet ligger oanvända.

Efter brudskålen inleddes middagen som var helt kanon den också. God mat, god dryck, jättefina tal och härlig stämning!

IMG_2345 IMG_2352thumb_IMG_2360_1024

Efter middagen blev det tårta, full fest och det knäpptes många bilder i fotoautomaten som vi hade hyrt (hett tips till den som ska ha fest!). Klockan 3 var vi på hotellet och då var det i princip tack och godnatt.

IMG_2372 IMG_2384

Bröllopet förlängdes lite genom en brunch på Mississippi Inn dagen efter. Det var så himla kul att möta upp många av gästerna igen! Jag känner att jag verkligen inte hann prata med alla så mycket som jag ville under bröllop och brunch men jag hoppas och tror att alla hade trevligt!

Är så tacksam för all hjälp som vi har fått med alla bröllopsförberedelser och bröllopsbestyr (ingen nämnd, ingen glömd), att familj, släkt och vänner tog sig tid att närvara och förgylla vår stora dag och självklart att jag har fått gifta mig med världens bästa karl! <3

Att vara sista dagen som fröken 

Sista dagen som ”fröken” då. Imorgon blir vi man och fru. Wow, världens bästa karl och jag ska ingå äktenskap med varandra.  Får så många vuxenpoäng i ett svep så att jag nästan måste kompensera med något ungdomligt, får väl satsa på att vara vaken hela morgondagens natt eller något ;-). Fast som min bättre hälft brukar säga ”du är faktiskt vuxen Sandra”. Visst ja, det är jag ju, haha!

Nerver? Inte så illa. Men jag känner mig väldigt trött, så det har nog tagit mer på krafterna  än vad jag kanske trodde att det skulle göra med all planering. Sedan tror jag att en förtryckt förkylning ligger och lurar i kroppen också! 

Hursomhelst, 26 september 2015, det blir en dag med lite, lite extra kärlek utöver det vanliga. Wow.